På de bilder som man sett av William Gibsons har han haft ett
närmast uggleliknande utseende som starkt kontrasterat i
förhållande till de hårdföra personer som figurerar i hans
berättelser.
En flyktig likhet med Woody Allen hade undermedvetet fått mig
att vänta en timid personlighet.
Detta visade sig vara en grov missbedömning då det visade sig
att karln var våldsamt lång och förde sig med en hel del
pondus.
Min första frågade gällde Gibsons bakgrund, inte för att jag
väntade mig något våldsamt spektakulärt -men ändock något
udda med tanke på vissa av de ideér som dykt upp i hans
böcker.
Gibson: Jag växte upp i delstaten Virginia -en ensligt belägen
landsbygdsstad i en bergig del av USA.
Bodde där till 15 års åldern då jag började på ett gymnasium i
Arizona så jag fick bo på elevhem nära skolan.
Där träffade jag en massa häftiga typer från Californien och
andra delar av Staterna -många av dem hade en långt mer
vidsynt inställning till omvärlden än de flesta från min
hemstad.
Vid 19 års ålder tog jag studenten och då inte hade några
omedelbara planer på att läsa vidare fanns det en viss risk
att jag skulle bli inkallad -det här var vid den tid då
USA förde krig i Vietnam.
Så för att undvika militärtjänsten for jag till Kanada, nu dök
det aldrig upp någon inkallelseorder så jag är egentligen inte
en av dem som fick rättsliga problem av mitt ställningstagande
mot kriget.
Men jag trivdes i Kanada så jag har bott kvar där, de senaste
åren i staden Vancouver på Kanadas västkust.
- När du skriver en novell eller bok så väljer du ofta i likhet
med andra science fictionförfattare att beskriva en teknisk
uppfinning eller ett samtida fenomen och extrapolera hur det
kan utvecklas och på verka framtidens levnadssätt.
Gibson: Det har närmast blivit tradition att skriva science
fiction på det sättet, förvisso är detta en del av mitt
författarskap men jag försöker få med en del andra element.
Ibland väljer jag att beskriva maskiner som inte finns och använder
dem som metaforer för våran kultur och andra gånger som en
spegel för att visa hur den moderna människan fungerar.
Så jag vill gärna se mig som en författare som skriver en
kommentar om våran samtid även om berättarformen i sig handlar
om en tänkt framtid.
- Ingen annan (nutida) författare inom denna (Science fiction) genre
har haft en så stor påverkan på samtiden, är det inte litet
genant när vissa dator och programtillverkare tar dina
skriverier bokstavligt och försöker förverkliga de manicker
som du beskrivit.
Gibson: Ja det är ganska knäppt, det som känns mest konstigt
för mig är de som läst mina böcker tydligen och antagit
att de beskriver den slags framtid som jag skulle vilja se förverkligad.
I vissa fall är det rentav beskrivningar av mina värsta mardrömmar! (skratt).
Det uppfattar aldrig att förvåna mig hur en del tekniker kan
uppfatta mina beskrivningar som ett recept för hur hur
framtida teknik skall vara beskaffad.
För dem tycks de socialkritiska och ironiska delarna passera
fullständigt obemärkta.
Faktum är att jag fullt avsiktligt skivit vissa delar av
"Virtual light" på ett sätt som går tvärs emot sådana förväntningar.
Men trots detta så har jag med intresse noterat att denna bok
blivit ganska framgångsrik i USA, och förvånande nog även hos den
teknikfientliga delen av min läsekrets, även om de naturligtvis är ganska få.
- Jag hade ett smågräl med en bekant om hur man skulle se på
Billy Idols "Cyberpunk".
Men trots att jag gav ett antal exempel på Cyberpunk såsom Skinny Puppy
och liknande, ville denne inte ge sig utan tyckte att Billy Idols platta
var ett utmärkt exempel på cyberpunk.
Jag vidhöll dock min avvikande uppfattning tills helt nyligen då
jag läste att du faktiskt hade pratat med Billy Idol innan han
gjorde plattan.
Så jag måste fråga hur det egentligen ligger till för att kunna slita tvisten.
Gibson: Jo det stämmer att jag träffat och talat med Billy Idol men
det var flera år innan han gjorde den skivan.
Vi hade en affärslunch tillsammans i Hollywood och diskuterade
hans eventuella medverkan i en film som vi funderade på att göra,
men då fick jag inte veta något om vad han planerade att göra i studion.
Så skivan "Cyberpunk" kom som en total överraskning, nu i efterhand så
frågar jag mig vad tusan karln tror att han håller på med!
-Gibson funderar litet efter denna hans tillspetsade kommentar
och avslutar sedan:
Enligt min mening är det en rätt så konstig vändning i hans karriär,
för den skivan låter inte speciellt cyberpunkting i mina öron.
- Har du lust att berätta litet mer om tillkomsten av filmen "Johnny
Mnemonic"? Huvudpersonens smeknamn betyder väl något i stil med
minnesmästare?
Gibson: Ja ordet har använts till att beteckna minnesträning eller om det
var när man söker förbättra minnesfunktionerna....
Spelfilmen producerades av TriStar, förutom att jag skrev
manuskriptet så var jag involverad i flera delar av filmarbetet
och hade en del inflytande på filmens utseende och atmosfär.
En sak jag blev förvånad över var hur mycket tid man lade ned
på efterarbetet av en film.
Ö verlag blev det ett lyckat resultat trots att vi hade en
synnerligen måttlig budget på 22 miljoner dollar.
Det var en salig blandning av skådespelare som medverkade,
bl.a Kiana Reeves, Dolph Lundgren, Ice T och Henry Rawlings.
- Hade du läst mycket science fiction innan du skrev
Neuromancer?
Gibson: Jodå, som de flesta amerikanska grabbar läste jag en
hel del SciFi i tonåren, bör väl ha varit mellan 14 och 18 års
ålder.
Men jag lade den typen av litteratur åt sidan när omvärlden
-det här var på 60 talet- började bli knäppare än det man kunde
läsa om i böcker.
När jag då i 20 års åldern beslutade att bli författare valde jag
Science fiction för att jag ansåg att det var en form av
popkonst som blivit försummad.
Då jag såg SciFi som ett -ur litterär synvinkel obrukat land-
såg jag möjligheter att kunna göra ett antal radikala grejor
som tidigare varit oprövade.
- I "Virtual light" finner man en beskrivning av en religiös
sekt som betraktar själva TV mediet som en gåva från Gud, och
TV tittandet som en form av gudstjänst.
Vad i hela friden försökte du säga med detta?
Gibson: (Skratt) Det är den enda typ av TV som vi har i USA
förutom några få utbildningsprogram och så reklamen förståss....
Nåväl, det finns faktiskt kabel TV som sänder religiösa
program 24 timmar om dygnet.
Så detta är ett gott exempel på en av de samtida företeelser som jag
ironiserade över i min bok.
- Du var medförfattare till en bok om som beskrev ett tänkt samhälle
som hade utvecklat matematikmaskiner baserade på den sinnrike
uppfinnaren Charles Babbage's uppfinningar.
Gör du mycket efterforskningar innan du skriver en sådan berättelse?
Gibson: Du syftar på "The Difference engine" där vi beskrev
en tänkt forntid där Babbage verkligen lyckades bygga sin maskin i mitten av 1800 talet.
Jodå! Din misstanke är riktig för en sådan roman kräver en
osedvanligt grundlig forskning och eftertanke innan man kan börja det
verkliga skivarbetet.
Lyckligtvis hade vi tillgång till ett universitetsbibliotek i
Texas med en stor samling av Viktorianskt material, bland
annat en komplett samling av London Times från samma tidsperiod på
mikrofilm.
- Vet du om att denna bok placerar dig i samma litterära genre
som Sir Winston Churchill?
Gibson: Hoppsan! (Harklar sig och ser förlägen ut)
När du nämner det så har jag ett vagt minne om att han skrev
en bok med samma litterära grepp, men titeln undflyr mig
fullständigt.
- Kan det ha varit "What if General Grant not had won the
battle of Gettysburg".
Gibson: Jo det stämmer nog, eller om det var tvärtom (skrattar
åter).
- Jag har märkt en viss likhet i berättarkonsten mellan dig och
Samuel R. Delaney, både han och du verkar förtjusta i att detaljerade
skildringar av moderna rotlösa människor som skapar egna
subkulturer som ersättning för den etnicitet som de förlorat.
Gibson: Delaney var en av mina absoluta favoritförfattare
under mina uppväxtår och vissa delar av Delaneys författarskap
har definitivt tjänat som mall för mitt eget sätt att skriva.
Han är en strålande stilist och hans radikala politiska ställningstaganden
är något som jag högaktar.
På senare år har jag blivit närmare bekant med honom, bl.a. då
man av någon outgrundlig anledning kom att inbjuda oss båda som föredragshållare
vid en filmseminarium i Berlin's kulturhus Kunsthalle.
Det var en störthäftig upplevelse att vara "jetlaggad" i
Berlin tillsammans med Delaney och den upplevelsen kom
faktiskt att påverka en del av "Virtual light".
Boken som vi flerfaldiga gånger hänvisade till är:
"Virtual Light"
(Japp! Man översatte inte titeln...)
Utgiven av Norstedts förlag.
Förslag på cp-läsning (engelsk sida).
Text på denna sida samt foto av William Gibson copyright Boreale. Alla rättighter förbehållna.