FÖRORD SAMMANFATTNING 1. INLEDNING 2. FÖRSTUDIEN GAALTIJE 3. FINANSIERING AV PROJEKTET GAALTIJE UNDER 1998 4. GAALTIJE - SYDSAMISKT KULTURCENTRUM 5. PLANERADE VERKSAMHETER VID GAALTIJE 5.1 Språk, historia och kultur 5.2 Samisk teater 5.3 Näring och samhälle 5.4 Samiska konsten och konsthantverket 5.5 Information och kunskapsförmedling 5.6 Mötesplats och samiskt "marknadstorg" 6. SYDSAMISKT KULTURCENTRUM SOM ETT NÄTVERK 7. VERKSAMHETER UNDER 1998 7.1 Uppbyggnad av ett sydsamiskt kulturcentrum - Gaaltije 7.2 Sydsamisk kulturmiljövård - ett interreg.projekt 7.3 Gaaaltije och uppbyggnad av en sydsamisk nätverksorganisation mellan institutioner i Sverige och Norge 8. ORGANISATION 8.1 Huvudmannaskap 8.2 Personal 8.3 Lokaler 9. KOSTNADER FÖR GAALTIJE UNDER 1999 9.1 Driftskostnader 9.2 Alternativ kostnadsram för att genomföra projektet under 1999 9.3 Inredningskostnader 9.4 Kostnader för uppbyggnad av en nätverksorganisation 10. FINANSIERING AV GAALTIJE 11. ÅTGÄRDS - OCH TIDPLAN FÖRORD Föreliggande program för Gaaltije för år 1999 följer den målsättning som lades fast i förprojektet och som lämnades in till den Samiska beslutsgruppen för mål 6-programmet med ansökan om EU-medel för att påbörja uppbyggnaden av det sydsamiska kulturcentret i Östersund under 1998. Inga nämnvärda avvikelser har gjorts för de verksamheter som planeras. Det är därför i denna del närmast en uppdatering av 1998 års program som företagits. I likhet med vad som gjordes i förprojektet redovisas två kostnadsramar, se avsnitt 9.1 och 9.2. Det som motiverar detta är att i avsnittet 9.1 har hänsyn tagits till att personalbemanningen vad avser antalet tjänster anpassats till den verksamhet som planeras för Gaaltije. I det alternativa förslaget i avsnitt 9.2 har en bedömning gjorts av de möjligheter som finns att finna finansiering av projektet under år 1999. Det är det alternativa förslaget med en kostnadsram på 1 944 000 kronor som läggs fram i pro-grammet för år 1999 och som kommer att ligga till underlag för ansökan om EU-medel. De som varit med och medfinansierat Gaaltijes verksamhet under 1998 kommer att upptäcka att kostnaderna för medverkan under 1999 ökar. Anledningen härtill kan sägas bero på två faktorer: · Under 1999 planeras att Gaaltije etablerar sin verksamhet i egna lokaler (Tullkammaren). · En därtill nödvändig utökning av baspersonal som medför kostnadsökningar. Jag hyser förhoppningen att det finns förförståelse för kostnadsökningarna som försvaras av en utökad verksamhet för att möta de krav och förväntningar som ställs på Gaaltije. Östersund den 16 november 1998 Ingwar Åhrén projektledare Innehållsförteckning SAMMANFATTNING Det sydsamiska samhället är litet befolkningsmässigt. Uppbyggnaden av ett sydsamsikt kultur-centrum med skilda verksamheter, som tillsammans ger förutsättningar att åstadkomma en samisk miljö, är därför närmast en förutsättning för att bevara, stärka och utveckla den sydsamiska kul-turen och det sydsamiska samhället. Gaaltije skall vara ett verktyg för människorna att uttrycka sin mening, påverka sin livssituation samt förändra och stärka det egna och det omgivande samhället. Gaaltijes målsättning är att · Verka för att sydsamernas historia, språk och kultur levandegörs · Stärka och utveckla det sydsamiska kultur- och näringslivet Gaaltijes verksamhet uppdelas inledningsvis på fem programområden: · Språk, historia och kultur · Näring och samhälle · Samisk konst och konsthantverk · Information och kunskapsförmedling · Mötesplats och samisk "marknadstorg" Personal och kostnader För den verksamhet som föreslås anges ett behov av att minst 5,5 tjänster inrättas. I en etappvis uppbyggnad föreslås att 3 bastjänster finns inrättade och finansierade år 1999. Kostnaderna härför och för övrig verksamhet är beräknade till 1 944 000 kronor. För finansiering av verksamheten ansöks om EU-medel ur det samiska mål 6-programmet. Innehållsförteckning 1. INLEDNING Samisk verksamhet och bosättning i södra delen av Sápmi har genom åren ständigt varit under debatt. Frågan har framförallt gällt när kom samerna till området, när bosatte sig samerna där och har bosättningen gett upphov till en samisk rätt. Till bilden hör därför att man också ställt frågor om hur omfattande den samiska utbredningen varit och hur långt söderut har spår av samisk verksamhet kunnat påvisas. Rätten att nyttja mark och vatten har skrivits in i rennäringslagen. Den första tillkom 1883 och var gemensam med Norge. Därefter har i Sverige gjorts regleringar av rennäringen i lagar från 1886 och framöver. Nuvarande rennäringslag är från 1971. Planerna på ett sydsamiskt kulturcentrum har diskuterats och utretts sedan över tio år tillbaka. Efter genomgående utredningar översändes till utbildningsdepartementet (sameminister Bengt Göransson) 1988 ett förslag på etablerandet av ett center förlagt till den nedlagda sameskolan i Änge och det intilliggande nedlagda samiska ålderdomshemmet Fjällgård (Åre kommun). Förslaget resulterade i en riksdagsbehandling i december 1992. Projektet ansågs på många sätt in-tressant, men att det på grund av den ekonomiska situationen inte var möjligt att föreslå särskilda medel till projektet. (Prop. 1992/93:32, Samerna och samisk kultur m.m.) Planerna på uppbyggnad av ett center togs upp på nytt igen 1996. Skrivelser tillställdes lands-hövdingen i Jämtlands län och Sametinget med redovisning av motiv, verksamhetsidé och inne-håll till ett sydsamiskt kulturcentrum. En analys av förslaget gjordes som resulterade i att Öster-sunds kommun tog initiativ till att en arbetsgrupp tillsattes med uppdrag att formulera ett projekt benämnt Gaaltije, sydsamiskt kultur- och informationscentrum. Arbetsgruppen gavs i uppdrag att ta fram underlag för ansökan om EU-medel från det samiska mål 6-programmet för ett komman-de projekt. Arbetsgruppen bestod av representanter för Östersunds kommun, länsstyrelsen och landstinget i Jämtlands län, Sametinget, Samernas Riksförbund (SSR), Same-Ätnam samt Östersunds sameförening. I enlighet med redovisat förslag från arbetsgruppen tillskrev dåvarande Stiftelsen Fjällgård den 28 maj 1997 Sametinget med äskande om bidrag på 125 000 kronor, motsvarande beloppet för den offentliga finansieringen av en förstudie vars syfte var att undersöka förutsättningarna, ge förslag på verksamheter, kostnader och finansiering för ett sydsamiskt kulturcentrum med lokalisering till Östersund. Innehållsförteckning 2. FÖRSTUDIEN GAALTIJE I förstudien föreslogs att verksamheten vid Gaaltije inledningsvis kan indelas i fem programområden, nämligen: · Språk, historia och kultur · Näring och samhälle · Samisk konst och konsthantverk · Information och kunskapsförmedling · Mötesplats och samiskt "marknadstorg" (med bl.a. försäljning av samiska produkter) För den verksamhet som föreslogs angavs ett behov av att minst 5,5 tjänster inrättades. Årskostnaderna för driften av Gaaltije beräknades till 3 miljoner kronor. Om det skulle visa sig att det inte var möjligt att finna finansiering för förslaget gavs förslag på en etappvis uppbyggnad som utgick från att projektet skulle påbörjas med inrättandet av tre bastjänster. Kostnaderna för verksamheten under 1998 beräknades då till 977 000 kronor, och för år 1999 till 1883 000 kronor. Beslutsgruppen för samiska mål 6-programmet har därefter godkänt det alternativa förslaget som ett EU-projekt innebärande en etappvis uppbyggnad av Gaaltije. Efter justering av budgeten där de beräknade intäkterna på 90 000 kronor för uthyrning av lokaler räknats bort har totalkost-naderna för 1998 beräknats till 887 000 kronor. Innehållsförteckning 3. FINANSIERING AV PROJEKTET GAALTIJE UNDER 1998 Utifrån den ovan antagna kostnadsramen på 887 000 kronor finansieras det nu påbörjade Gaaltijeprojektet under 1998 enligt följande: Sametingets kulturråd 174 000 kronor Länsarbetsnämnden 150 000 kronor Östersunds kommun 75 000 kronor Länsstyrelsen (Jämtland) 39 500 kronor EU-medel 448 500 kronor Totalt 887 000 kronor Innehållsförteckning 4. GAALTIJE - SYDSAMISKT KULTURCENTRUM Den samiska kulturen, i likhet med andra kulturer, kännetecknas av att man har egna idéer, värden och normer. Därför finns ett eget sätt att se på omgivningen, skapa sammanhang och uttrycka dessa på. Samerna som folk har också behov av institutioner som är deras egna. Motiv för att skapa dessa och bygga upp dem är att institutionerna skall: · Verka för att foga samman det egna samhället, medvetandegöra värdet av den egna kulturen och stärka den egna självkänslan. · Samla kraft, skapa förutsättningar för dynamik och främja en kulturell utveckling som innebär att samerna som folk hålls samman i det samhälle man lever i mitt bland majoritetsbefolk-ningen. · Berika det egna samiska samhället men även det svenska, nordiska och det internationella samhällslivet. Det sydsamiska samhället är litet befolkningsmässigt. Uppbyggnaden av ett sydsamiskt kulturcentrum med skilda verksamheter, som tillsammans ger förutsättningar att åstadkomma en samisk miljö, är därför närmast en förutsättning för att bevara, stärka och utveckla den sydsamiska kulturen och det sydsamiska samhället. Ett centrum är därför ett verktyg för människorna att uttrycka sin mening, påverka sin livssituation samt förändra och stärka det egna och det omgivande samhället. Gaaltijes målsättning är att · Verka för att sydsamernas historia, språk och kultur levandegörs · Stärka och utveckla det sydsamiska kultur- och näringslivet Innehållsförteckning 5. PLANERADE VERKSAMHETER VID GAALTIJE De planerade verksamheterna tar sin utgångspunkt från förstudien med förslag på att inledningsvis dela upp verksamheten vid Gaaltije på fem programområden. Tanken är att varje program-område har en verksamhetsansvarig. I uppbyggnadsskedet får dock kalkyleras med att bristande ekonomiska resurser kan leda till prioriteringar med resultat att något verksamhetsområde eller verksamhetsområden får stå tillbaka. Nedan redovisade verksamheter upptar i varje fall samtliga programområden. 5.1 Språk, historia och kultur Målsättning Målsättningen är att återupprätta samernas "förlorade" historia på det sydsamiska området, stärka språket och att levandegöra den sydsamiska kulturen och kulturarvet. Verksamheten bör därför inriktas mot att ge möjlighet för samerna själva att få tala och ge sin bild av det samiska sam-hället. Kunskapen om livsformer och levnadsvillkor är viktig, varför kulturens betydelse för den enskilde och för samhället skall vara utgångspunkten för verksamheten. Verksamheter Verksamheterna skall omfatta kulturarvet, dvs historia och traditioner, kulturlandskapet och den byggda miljön liksom språket, de konstnärliga kulturarven och folkkulturen. Exempel på aktiviteter kan vara: · Språkprojekt i samarbete med Sametingets sydsamiska språkkonsulent · Projekt berörande sydsamernas historia, duoddji och folkkultur · Inventeringar och dokumentation av samiska kulturmiljöer · Dokumentation av samiska traditioner · Bildningsverksamhet, utställningar, arrangemang, m.m. · Projekt i samarbete med samebyar, sameföreningar, muséer, m.fl. · Verksamheter riktade mot skolan 5.2 Samisk teater I propositionen om den framtida kulturpolitiken redogjorde regeringen för sin syn på frågan om inrättandet av en samisk teaterinstitution. Riksdagen instämde i regeringens bedömning att etablering av en samisk teaterinstitution var av stort intresse. Sametinget fick därför våren 1997 i uppdrag att utreda förutsättningarna för införandet av en fast samisk teaterinstitution. I rapporten Samisk Teater, som överlämnades till regeringen våren 1998, lämnades förslag till mål, organisa-tion och ekonomi för en samisk teaterinstitution. Enligt förslaget skall den samiska teatern organisatoriskt bestå av fyra delar, Siiddat, under en gemensam teaterstyrelse. De fyra Siiddat skall lokaliseras till Kiruna, Jokkmokk, Tärnaby och Östersund. Verksamheten skall finansieras med årliga driftbidrag från bl.a. Sametinget, staten samt berörda kommuner och landsting. Regeringen har i budgetpropositionen 1998/99 bedömt att det nu finns förutsättningar för en ökning av det statliga stödet med 4 miljoner kronor till samisk teaterverksamhet. Det statliga stödet är dock förenat med villkor om ekonomisk medfinansiering från berörda kommuner och landsting. I Sametingets förslag har sagts att den enhet som skall lokaliseras till Östersund bör integreras i ett planlagt samiskt kultur- och informationscentrum. Verksamheter (ur förslaget) · Lokal administration och en produktion per år · Samiska teaterns informationsverksamhet · Vara lokal arrangör 5.3 Näring och samhälle För den samiska befolkningen är det viktigt att det tillskapas möjligheter för fler samer att bo och arbeta i de traditionella samiska bosättningsområdena och få känna tillhörighet och samverkan med alla samer oberoende av vad var och en arbetar med. Detta ger ett mera livskraftigt samiskt samhälle. Det ger också kraft åt den enskilde att verka för ett väl utvecklat Sápmi, samtidigt som hon/han får sin utkomst där. Målsättning Målsättningen är att initiera verksamheter för att utveckla rennäringen och skapa kompletterande sysselsättningar. Men det är även nödvändigt att främja åtgärder som kan skapa nya verksam-heter. Målet bör vara ett väl utvecklat och mångsidigt näringsliv byggt på det nära sambandet mellan näringen, miljön och kulturen, som ger ett utvecklat samiskt lokalsamhälle och ett livskraftigt sydsamiskt Sápmi. Verksamheter · Initiera näringsprojekt (kvinnor och ungdomar prioriterade) · Initiera utveckling av nya produkter och verksamheter · Verka för utveckling och kombination av näringar - nischverksamhet - mångfald · Skapa modeller för nya/alternativa organisationsformer över riksgränsen. 5.4 Samisk konst och konsthantverk Samlingar av konst i allmänhet finns samlat i Statens konstmuséer och i varierande omfattning regionalt på länsmuséer. I övrigt finns konst samlade hos specialmuséer och i viss grad hos kommunala muséer. När det gäller samisk konst saknas i stort sett det kollektiva minnet eftersom så litet är samlat. Finns samlingar är dessa ofta privata, särskilt vad gäller samisk konsthantverk. Den bristen bör snarast åtgärdas. Målsättning Målsättning för verksamheten är att lyfta fram den samiska konsten, häri inbegripet duoddji (konsthantverket), och ge möjlighet för konstformerna att föras ut såväl i det samiska som i det svenska samhället. Verksamheten skall också främja ett ökat skapande som utvecklar kontakten samerna emellan och kontakten mellan det samiska samhället och det omgivande. Verksamheten skall även stimulera till konstnärlig och kulturell förnyelse och skapa förståelse för hur konst påverkar och påverkas, förändras och utvecklas i det samiska samhället. Verksamheter · Utställningar, med ambition att få till stånd en egen samling. · Dokumentation av den samiska konstnärliga utvecklingen och av den konst som haft det samiska samhället som motiv. · Förvärv av konst som får ske succesivt i förhållande till ekonomiska och lokalmässiga förutsättningar och resurser. 5.5 Information och kunskapsförmedling Det finns idag inget samlat forum som ger information om samerna; om samisk kultur, historia och samhällsliv. Den som frågar efter information hänvisas oftast till litteratur som finns på om-rådet, eller till olika institutioner, organisationer eller privata personer. Med tanke på att efterfrågan på information ökar och att det hos allmänheten råder en okunskap om samerna bör en permanent informationsverksamhet (center) byggas upp, som har det samlade ansvaret och som har resurser - modern IT-teknologi - för att möta behoven. Verksamheten bör vara inriktad mot att i olika former informera om de värden och normer som är specifika för det samiska samhället och den samiska kulturen. Det samiska samhället har också behov av utökad information. Genom att tidningen Samefolkets huvudredaktion finns i Östersund bör det vara naturligt att finna former för samarbete. Målsättning Målsättningen bör vara att främja utbyte av idéer som visar på likheter och olikheter mellan skilda kulturer för att skapa respekt för olika sätt att värdera och se sammanhang på. Centret skall med sin verksamhet ge ökade kunskaper om samernas bakgrund och villkor och därmed med-verka till ökad förståelse för samernas kultur och historia samt för samiska värden och samiskt språk. Verksamheter · IT-grundad kommunikations- och informationsbas · Uppbyggnad av nätverk mellan samiska institutioner · Produktion av böcker, småskrifter, broschyrer, mm · Utställningar · Insamling och förmedling av samiska kunskaper 5.6 Mötesplats och samiskt marknadstorg Kultur innebär möjligheter till möten och Gaaltije bör därför lägga en grund för människor att mötas. Härigenom skapas möjligheter för människor att utbyta tankar och idéer som ger impulser att ta nya kontakter. För den oinvigde i samisk kultur skall ges möjligheter till informella kontakter för att skapa länkar mellan människor med skilda intressen och värderingar. För att underlätta för människor att finna samiska produkter bör vid Gaaltije uppföras ett s.k. marknadstorg för marknadsföring och försäljning av samiska produkter. Grundtanken är att skapa en total sydsamisk produkt- och tjänstemiljö. Ett marknadstorg med ambition att svara upp mot en sådan helhetssyn skall kunna tillhandahålla följande. Produkter och tjänster · Tjänster och service (inom turism, jakt och fiske, etc) · Kunskapsprodukter (byggnads- och miljövård, etc) · Kulturprodukter (video, film, litteratur, etc) · Näringsprodukter (turism, mat, kläder, etc) · Marknadsföring · Försäljning (förädlad ren, fisk och viltprodukter, slöjd, konsthantverk) · Servering (café/samisk restaurang) Innehållsförteckning 6. SYDSAMISKT KULTURCENTRUM SOM ETT NÄTVERK Förutom att etablera Gaaltije som ett center i Östersund är grundtanken att bygga upp en nätverksorganisation med de institutioner som finns i Norge. Till att börja med är avsikten att be-driva gemensamma projekt. Men allt eftersom nätverket får ett tydligare innehåll kan verk-samheten utökas, för att därefter ges en mera fast form och organisation. Förutsättningarna för att åstadkomma ett starkt nätverk är dock att ett samiskt center uppförs på svenskt område, allra helst nu när Saemien Sijte i Snåsa står inför en utbyggnad. Med uppförande av Gaaltije i Östersund kan en nätverksorganisation byggas upp mellan samiska institutioner på sydsamiskt område. I första hand avses nätverket utgöras av Gaaltije, Saemien Sijte och Röros museum samt fjällmuséet i Funäsdalen, som är under uppbyggnad. På sikt bör nätverket utvidgas mot den norra delen av det sydsamiska området, mot Hattfjelldalsområdet och Vilhelmina -Tärnaby - Ammarnäsområdet. Samtidigt som nätverket utvecklas påbörjas delprojekt som det kan vara naturligt att söka ett samarbete kring. På kulturmiljövårdsområdet har ett samarbete redan påbörjats med ett interreg.projekt avseende inventering och dokumentation av samiska boplatser och miljöer i Idre, Ruvhten (Tännäs), Elgå och Riast-Hyllings samebyar. Långt framme i planeringen ligger också att påbörja ett samarbete som berör samisk informationsverksamhet. Under 1999 planeras att Gaaltije skall ingå ett samarbete med Sör-Tröndelags fylkesbibliotek i ett bokbussprojekt som berör Tydal och Röros kommuner i Norge samt västra delen av Härjedalens kommun i Sverige. Projektet är tänkt att genomföras som ett interreg.projekt. Innehållsförteckning 7. VERKSAMHETER UNDER 1998 För att ge en översiktlig bild av Gaaltijes verksamhet under 1998, som den varit utformad fram till och med oktober månads utgång, kan den delas upp på tre verksamhetsområden. Dessa är: - Gaaltije, sydsamiskt kulturcenter (finansierat som mål 6-projekt) - Sydsamisk kulturmiljövård (finansierat som interreg.projekt) - Gaaltije och uppbyggnad av en sydsamisk nätverksorganisation (finansierat som interreg.projekt) 7.1 Uppbyggnad av ett sydsamiskt kulturcentrum – Gaaltije Projektet med att bygga upp ett sydsamiskt kulturcentrum med lokalisering till Östersund före-gicks av en förstudie. De förslag som gavs i förprojektet har gett anledning att fortsätta arbetet med att etablera ett sydsamiskt kulturcentrum i Östersund, som inneburit att projektet beviljats EU-stöd av beslutsgruppen för samiska mål 6-programemt. Från och med 1 mars 1998 har en projektledare varit anställd på heltid (Ingwar Åhrén). Under tiden mars-augusti har också en sekreterare med en 0,30 tjänstgöringsgrad varit anställd i projektet (Maj-Britt Nilsson) Vid ett seminarium i Östersund den 15 januari 1998 redovisades förslag till verksamheter vid Gaaltije. Detsamma gjordes i Snåsa, Saemien Sijte (Norge) den 27 januari 1998. För att ge en bild av den verksamhet Gaaltije bedrivit under projektperioden kan också redovisas: a) En informationsbroschyr om Gaaltije har tagits fram (3 000 ex.) b) Gaaltije har deltagit/svarat för information vid följande arrangemang: · Seminariet "Norrländsk indentitet", 24-25 mars, Härnösand · Föreläsning för utländska studeranden vid Mitthögskolan 15 april, Härnösand · Semniarium om "etnoturism", 14-15 maj, Östersund · Information för rennäringsdelegationen den 3 juni, Länsstyrelsen i Jämtland, Östersund · Information för Radio Jämtland den 5 juni · Samernas landsmöte (SSR) den 8-10 juni i Östersund · Arkeologikurs i Ramsele den 15-16 juni Gaaltije (I. Åhrén) ingår i referensgrupper för vård och restaurering av samiska byggnader och miljöer i Jämtlands och Västernorrlands län. Riksantikvarieämbetet har avsatt särskilda medel för arbetet. Stiftelsen Gaaltijes styrelse har under året sammanträtt vid fyra tillfällen, nämligen den 26 januari, 9 mars, 5 juni och den 26 augusti. Ett ytterligare sammanträde är planerat till den 9 december 1998. För information om Gaaltijeprojektet har ett möte med Östersunds kommun och länsstyrelsen hållits den 25 juni. 7.2 Sydsamisk kulturmiljövård – ett interreg.projekt I projektbeskrivningen anges att projektet syftar till att ge en helhetsbild av den samiska kultur-miljön där minsta möjliga hänsyn skall tas till den delning av kulturlandskapet som riksgränsen mellan Sverige och Norge orsakat. Projektet syftar även till att öka medvetenheten om kultur-historiska värden och sammanhang. Avsikten med kulturmiljöprojektet är att gestalta det samiska kulturlandskapet såväl i tid som rum. Projektet omfattar samebyarna Idre och Ruvhten (Tännäs) i Sverige samt Elgå och Riast-Hylling i Norge. För planläggning av projektet och ansökan om medel ur det sydsamiska interreg.projektet avhölls möten med samebyarna i Funäsdalen den 3 april och den 24 april 1998. Under sommaren har vid två tillfällen genomförts utbildningsdagar för samebyarna med expert och konsultmedverkan från Samisk kulturminneråd, Snåsa, samt länsstyrelsen i Jämtlands län och länsmuséet. Utbildningsdagarna genomfördes i Vauldalen den 7 juli samt den 11-12 augusti 1998 Från och med den 26 oktober 1998 är Marie Olofsson anställd som kultursekreterare med ansvar för projektet. 7.3 Gaaltije och uppbyggnad av en sydsamisk nätverksorganisation för samarbete mellan institutioner i Sverige och i Norge För en utveckling av det samiska samhället, den samiska kulturen och de samiska näringarna, är det en brist att det finns så få institutioner inom det sydsamiska området. Grundtanken för att åstadkomma en förändring är att bygga upp ett nätverk mellan samiska institutioner som finns i Norge och Sverige. Till att börja med är avsikten att bedriva gemensamma projekt, men allteftersom nätverket kan ges tydligare former bör verksamheten utökas. Förutsättningarna för att åstadkomma ett starkt nätverk är dock att ett samiskt center uppförs på svenkt område. Med uppförande av Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum, i Östersund kan en nätverks-organisation byggas upp mellan samiska institutioner på sydsamiskt område. Från och med den 9 november 1998 är Reino Jillker anställd som informatör/projektledare. Innehållsförteckning 8. ORGANISATION 8.1 Huvudmannaskap Den tidigare Stiftelsen Fjällgård är idag ombildad till Stiftelsen Gaaltije. Stiftelsen är ansvarig för den verksamhet som bedrivs. I stiftelsen ingår Samernas Riksförbund (SSR), Same Ätnam, samt Östersunds, Härjedalens och Frostviken-Hotagens sameföreningar. Ett utbyggt och etablerat sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije i Östersund med egna lokaler varifrån verksamheten kan bedrivas bör ha nuvarande stiftelse som huvudman. Uppstår behovet att utöka stiftelsen med ex.vis Östersunds kommun, landstinget och länsstyrelsen får detta tas upp till behandling. 8.2 Personal I förslaget som lagts i förstudien har angivits att den personalbemanning som bedöms vara nöd-vändig under ett inledningsskede är: · 1 verksamhetsledare/programchef · 1 kultursekreterare/programsekreterare · 1 informationssekreterare · 1 sekreterare · 0,5 assistent · 1 vaktmästare/lokalvårdare Såvida uppbyggnadstakten av ekonomiska skäl måste ske i etapper har sagts att den nödvändiga personalbemanningen för att påbörja verksamheten synes vara att minst tre tjänster inrättas. 8.3 Lokaler Verksamheten som den är planlagd för Gaaltije visar på behovet av att Gaaltije förfogar över egna lokaler. Avsikten med Gaaltije är också att skapa ett "skyltfönster" för den sydsamiska kulturen, varför behovet av en egen lokal – ett samernas hus - blir ännu tydligare. I planeringen har angetts att följande verksamheter bör ha utsikter att kunna samordnas i Gaaltijes lokaler: · Kontor/sekretariat för Gaaltijes verksamhet · Tidningen Samefolkets redaktion · Sekretariat för det sydsamiska interreg.programmet · Sekretariat för samiska EU-projekt · Kontor för Östersunds sameförening · Kontor för samebyarna i Jämtlands län · Café/restaurangverksamhet · Bibliotek och utställningslokaler Den utåtriktade verksamheten för Gaaltije är dock viktig, varför resurser härför måste ges prioritering. Innehållsförteckning 9. KOSTNADER FÖR GAALTIJE UNDER 1999 9.1 Driftskostnader Det finns ingen anledning att göra en förändring på den ambition som redovisades i förstudien med en personalbemanning i starten med 5,5 tjänster. För det fall det inte är möjligt att finna en finansiering som kan täcka kostnaderna för den redovisade ambitionsnivån, som ändock inte omfattar alla programområdena vid Gaaltije, lämnas också förslag till en alternativ kostnadsram för projektet. Grundförslaget i förstudien redovisade följande kostnadsram för år 1999. 1999 Egen personal (lönekostnader inkl. lkp) · 1 verksamhetsledare/ programchef 471 000 · 1 informationssekreterare 369 000 · 1 kultur-/programsekreterare 336 000 · 1 sekreterare 268 000 · 1 vaktmästare/lokalvård 268 000 · 0,5 assistent 134 000 Summa 1 846 000 Extern personal 75 000 Lokalkostnader (hyra av Tullkammaren) 410 000 Övriga lokalkostnader (utställningar, konferenser,mm) 54 000 Material/expenser, leasing av utrustning 150 000 Information 75 000 IT-utrustning och material 225 000 Resekostnader 50 000 Ledningskostnader och övriga kostnader 289 000 Totalt 3 174 000 9.2 Alternativ kostnadsram för att genomföra projektet under 1999 Med beaktande av att det idag inte går att finna finansiering för projektet enligt ovan redovisat grundförslag redovisas en alternativ kostnadsram för Gaaltije år 1999. Alternativet redovisar kostnader utifrån en etappvis uppbyggnad som börjar med att tre bastjänster inrättas. Tjänsten som vaktmästare/lokalvårdare kan komma att behöva omformas beroende på vilka lokaler som kommer att hyras och till vilka kostnader. Egen personal 1999 · 1 verksamhetsledare/programchef 471 000 · 1 sekreterare 268 000 · 1 vaktmästare/lokalvård 268 000 1 007 000 Extern personal 75 000 Lokalkostnader (hyra av Tullkammaren) 410 000 Övriga lokalkostnader (utställningar, konferenser, mm) 54 000 Material/expenser, leasing av utrustning 105 000 Information 75 000 IT-utrustning och material: Resekostnader 40 000 Ledningskostnader och övriga kostnader 177 000 Totalt 1 944 000 9.3 Inredningskostnader Beräkningsunderlaget för kostnaderna att inreda lokaler för Gaaltije är utifrån nedanstående lokalbehov, där dock kostnader för cafè/restaurang inte medtagits: · 2 föreläsnings-/utställningssalar · 10 kontorsrum · 1 besöksrum/foajé · 1 informationsrum (media/IT, bibliotek) Från Stiftelsen Framtidens Kulur har beviljats bidrag på 625 000 kronor, varav 160 000 kronor beräknats för kostnader för en samisk design på lokalerna. 9.4 Kostnader för uppbyggnad av ett nätverk I avsnitt 6 har redovisats att med uppbyggnaden av ett samiskt center i Östersund skapas en god grund för att bygga upp ett nätverk för samarbete över riksgränsen med samiska institutioner i Norge och Sverige som viktiga verktyg. I det sydsamiska interreg.programmet Åarjel Saemien har en förstudie påbörjats. Förstudien skall bl.a. klargöra: · Uppbyggnaden av ett kulturcentrum på sydsamiskt område i Sverige · Verksamheter vid centret och hur det kopplas samman i ett nätverk med andra samiska institutioner · Katalog av samiska produkter för stärkande och en breddning av kultur- och samhällslivet · Organisationsform, personalbehov och finansiering. Innehållsförteckning 10. FINANSIERING AV GAALTIJE För att det skall vara möjligt att realisera planerna på att bygga upp ett sydsamiskt kulturcentrum förutsätts att del av kostnaderna kan finansieras med EU-medel. Förstudien som genomförts har varit EU-finansierat genom det samiska mål 6-programmet, varför ett fortsatt stöd bör kunna påräknas från Sametinget. Östersunds kommun, landstinget, länsstyrelsen och länsarbetsnämnden har ställt sig positiva till projektet varför resterande del av den offentliga motfinansieringen synes vara klar. Finansieringsmodellen som redovisas gäller för att genomföra verksamheten enligt den alterna-tiva kostnadsramen, se 8.2. Finansiering 1999 Östersunds kommun 210 000 Landstinget i Jämtlands län 75 000 Länsstyrelsen i Jämtlands län 115 000 Sametingets kulturråd 272 000 Länsarbetsnämnden 300 000 EU- medel (50 % av kostnaderna) 972 000 Totalt 1 944 000 Innehållsförteckning 11. ÅTGÄRDS - OCH TIDPLAN Följande åtgärder bör vidtas för att fortsätta arbetet med uppbyggnaden av Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum, i Östersund. Även de åtgärder som är nödvändiga för att åstadkomma en fung-erande nätverksorganisation på sydsamiskt område mellan samiska institutioner i Sverige och Norge anges. 1. Ansökan om mål 6-medel för år 1999 inlämnas November 1998 2. Kulturmiljövårdsprojektet som interreg.projekt delårs- redovisas Januari 1999 3. Kulturmiljövårdsprojektet fortsätter och slutredovisas Januari 2000 4. Förprojektet sydsamiskt kulturcenter som nätverksorga- nisation påbörjas och slutredovisas Februari 1999 5. Interreg.projektet sydsamisk bokbuss påbörjas Januari 1999 (förutsätter finansiering från Sametingets kulturråd) 6. Slutförhandlingar om hyra av Tullkammaren November 1998 7. Inflyttning i Tullkammaren 1:a halvåret 1999 8. INVIGNING AV GAALTIJE Juni 1999 Innehållsförteckning

Interreg
Åarjel Saemien.
Information om de sydsamiska fonderna.